Vårtecken

Jag vet inte hur det är med er men jag blir så himla glad när jag äntligen ser dessa små vårtecknen. Häromdagen gick jag och Tobbe runt på tomten för att titta om det fanns nått vårtecken på vår tomt, vår granne har fått massa blommor som har tittat upp så jag tänkte att det måste ju vi med har fått. Självklart hade vi det, påskliljorna har börjat titta upp vi såg även att krokusen på ett ställe snart blommar. Och självklart har ju snödropparna blommat.

Det är så härligt och se att våren på riktigt äntligen är påväg och att det börjar titta fram blommor. Att se att naturen är påväg att vakna till liv igen ger mig hopp om att det kan bli sommar i år med. Jag vet att det kanske låter lite töntigt men vintern är så lång tycker jag så till slut känns det som om att det bara är vinter och inget hopp om nån värme igen. Men det är klart att det blir varmt igen, det vet jag. Jag är bara så otolig och vill ha sommar nu och helst jämt, jag tycker verkligen inte om vintern framförallt inte snö. Fast nu vet jag att sommaren är påväg på riktigt och nu är det inte lång tid kvar. Jag vet att förra året i början av maj så satt vi ute och solade redan i kortbyxor och t-shirt och nu är det snart maj igen, tiden går fort. 😜

Här ligger Pan och myser under solsängen i skuggan för det är varmt i solen, det här var den 6 maj förra året.

Jag är bitter

Att vara arbetslös är skit, men vad som är ännu mer skit är att behöva hålla på med arbetsförmedlingens tramsigheter.

Jag är för tillfället arbetslös och för att jag ska få mina pengar i från a-kassan så måste jag vara inskriven på arbetsförmedlingen och vara med i nått utav deras program och för att vara det så måste jag ha en aktivitet.
För det första tycker jag faktiskt att det är dumt att man måste vara inskriven på arbetsförmedlingen för att få sin a-kassa utbetald. Jag har faktiskt själv betalat a-kassan för att kunna få pengar den dagen då jag blir av med ett jobb, så det är det första som irriterar mig. Sen blir jag irriterad på dessa dumma aktiviteter, visst det kanske finns dom där ute som behöver dom och då kan ju dom välja det. Jag har ett eget intresse av att hitta jobb och söker då självmant jobb jag hittar, jag behöver inte sitta på nått "vuxendagis" och läsa nalle puh citat eller kolla på film om saker jag redan vet. Det irriterar skiten ur mig och det irriterar skiten ur mig att jag inte kan göra nått åt det mer än att bara acceptera det eller bli av med pengarna.

Jag tycker såhär, för det första så ska man få pengar ifrån a-kassan vare sig man är inskriven på arbetsförmedlingen eller inte. Du har som sagt redan betalat pengar dit för att kunna få ersättning den dagen du behöver det och sen när dagarna tar slut så gör dom det och då blir det inte några fler pengar. Det sätter press på folk ändå. Sen tycker jag också att man bör se mer individuellt till personen i fråga och är det då en person som sköter sig och man märker att den har ett eget driv låt den då va och har telefon kontakt eller via mail. Vi lever liksom i en digital värd.

Men som sagt det här är bara vad jag tycker, det finns säkert dom som tycker dessa system är jättebra annars skulle dom inte finnas antar jag. Fast för min del så blir det bara ett irritationsmoment och jag förlorar bara mer pengar på det än vad jag tjänar och i detta fall så är det faktiskt det som stör mig mest.

Tack ändå för att ni lyssnar och det var nog allt jag hade och säga om det.

Liten kort uppdatering

Här kommer en liten kort uppdatering om hur det går för vår skadade anka Ragge.

Han fortsätter att bli bättre vilket är kul och se, idag hade han dock lite skum i ögat vilket innebär att hans tårkanal har blivit lite igentäppt. Men det löste vi med lite ögonvätska och en salva, det är inte konstigt att han vart igentäppt i ögat eftersom att han är van vid att vara ute jämt året runt i den friska luften och sen fick han komma in i ett hus där det är lite dammigt. Men man måste ta hand om sånt med en gång annars kan det leda till allvarliga ögoninfektioner som gör att man måste behandla med antibiotika. Men eftersom att det är vanligt att ankor har problem med ögonen så är vi alltid förberedda hemma med antingen koksaltlösning eller linsvätska och ögonsalva (som finns att köpa på Apoteket).
Eftersom att det är kallt och blött ute nu är det viktigt att han är inne i värmen så han kan få lugn och ro och hinna läka sina sår. Det kommer ta tid innan han är helt hel igen och eftersom att de andra ankorna slet bort en del fjädrar på honom har han lättare för att frysa.

Såhär ser grabben ut just nu, han ser mycket bättre ut än vad han gjorde när vi tog in honom och bättre än igår. Men som ni ser så har han blivit pickad vid ögat och det har han blivit på båda sidor. Han har även fått fjädrar avslitna vid nacken. 


Jag tycker i alla fall att det är skönt och se att det går åt bättringsvägen och han verkar trivas rätt bra i sin lilla hage inne hos damerna. Fast det kan jag förstå, där inne är det rätt lugnt förutom damernas babbel och så har han ett tjockt lager halm att ligga på. Han har även blivit piggare men han har nog inte fått sova ordentligt på ett tag och nu kan han sova hur mycket han vill i lugn och ro.

Stackars liten

Nu börjar det verkligen märkas att våren är påväg i alla fall på djuren. Fler damer har börjat lägga ägg och de letar efter bra ställen där de tycker att de kan bygga bo, oftast där en annan inte tycker att de ska lägga några ägg men men..😋

Gubbarna börjar bli mer bråkiga mot varandra för att visa damerna vem som är störst och vackrast. I vanliga fall brukar det inte vara så allvarligt utan det brukar oftast se värre ut än vad det egentligen är. Men iår har vi fått ta hand om en av våra gubbar som tyvärr har blivit väldigt misshandlad.På bilden har vi ankan med toffs han heter Toffsi, vart namnet kommer ifrån är kanske inte så svårt att lista ut.

Vi har just nu rätt många gubbar (eller drakar som de heter) och vi har redan ifrån början behövt dela upp dom i små grupper för att de ska hålla sig så lugna som möjligt. Våra äldsta gubbar är dom som har kommit bäst överens, men det är nog för de har levt med varandra i ca 4 år nu. Tills nu..

Det hela börjande nog egentligen för nån vecka sen då två utav våra äldsta gubbar (som har varit bästisar längst ska tilläggas) började bråka och den en med toffs vart alldeles utmattat, då valde vi att flytta den som var mest bråkig så att det skulle bli lite lugnare. Han vart då flyttad till några andra pojkar och det såg ut att funka ganska bra, det gör det alltid i början men dagen efter hade dom pojkarna börjat picka lite på honom och efter några dagar valde att flytta tillbaka honom till gubbarna igen. Och självklart börjar gubbarna att storbråka med en gång fast den här gången så var det han vi flyttade på som fick stryk och under natten (alltså natten mellan lördagen och söndagen) hade dom pickat så hårt på honom att hade var inte längre vit utan gråbrun och dyngsur och alldeles sårig, hela ankan skakade och sprang mot mig när jag släppte ut dom. Jag plockade självkart upp honom med än gång även att jag själv blev jätteskitig. Vi fattade snabbt beslutet att han inte längre kunde bo med dom utan att han var tvungen att flytta in till damerna fast i sin egna lilla "hage" där. Så det fick bli att duscha stackarn och bära in honom direkt där han fick sig en liten "sjukhage" med massa halm och vatten och mat såklart 🙂 Under natten har han kunnat torka och putsat sig och han har ätit mat så nu är han på bättringsvägen men det är alltid lika otäckt när gubbarna blir sådär elaka mot varandra. Det är visserligen inget ovanligt, djur är grymma mot varandra men som ägare blir man alltid arg och ledsen för man vill ju inget annat än att de ska hålla sams. Vi har haft sånna här problem förut och alla har repat sig fint det tar bara lite tid och vi har även haft en dam (vår första dam som är typ urmodern till alla våra ankor) som också blivit väldigt misshandlad av gubbarna. Det är ganska vanligt att damerna blir slitna av gubbarna framförallt vid praningstider. Hon vart dessutom extra sliten tyvärr, för hon var ensam dam till 4 gubbar. Men hon lever än idag och är frisk, kry och rätt busig 😜

På den här bilden har vi ankan som blev misshandlad och som nu bor inne hos damerna, han heter Ragge.


Jag vet att det vart ett rätt långt inlägg idag men jag vet inte hur jag skulle ha kunnat göra det kortare. Det kommer komma uppdatering över hur det går för vår stackars hane och imorgon kan det även kanske komma upp en bild på honom även att det känns lite elakt, men jag tycker att det kan vara lärorikt kanske att få se hur det kan bli ibland när ankdrakar bråkar rejält.

Vem är jag ?

För er som inte har sett mina videos på min youtube-kanal och för er som har sett mig, tänkte jag bara att jag skulle låta mitt första inlägg på denna blogg få handla lite om vem jag är och vad jag har tänkt med den här bloggen.

Vem är jag då lite kort sagt.. Jag är en ganska ung tjej som bor på landet tillsammans med min underbara sambo och våra ankor (ca 30st). Landet är där jag mår bäst och jag älskar att vara nära naturen och nära våra djur. Att vi har så många ankor är dels för att vi älskar ankor (såklart 😉) och sen för att vi säljer deras ägg. Jag älskar att baka och att vara så självförsörjande det bara går. Mitt mål denna sommar är att odla så mycket vi kan och ta hand om allt så det håller länge.

Vad är min tanke med denna blogg då.. Min tanke är att jag ska kunna dela med mig lite mer ingående om mina tankar här. Sen är det så att vi bor på landet och har inte världens bästa internetuppkoppling och då är det ibland lättare för mig att skriva här på bloggen än att lägga upp en video på youtube. Jag vill inte säga att det kommer läggas upp något specifikt eller att det kommer handla om en viss sak. Det kommer alltid vara så att jag lägger upp det jag känner att jag vill dela med mig av oavsett vad det nu än kan vara.

Ja, det var väll lite kort sagt om allt även om det kanske blev en del text. Jag tänker mig i alla fall att ni kommer lära känna mig och mina djur mer med tiden och allt har sin tid och plats kan jag tycka ibland. 😝

Kolla gärna in min Youtube kanal genom att klicka HÄR